Avslutad tandreglering
Det finns inga evidensbaserade studier som entydigt säger när och hur länge olika korrigerade bettavvikelser bör retineras. Olika typer av avvikelser kräver olika typer av retentionsapparatur. Även retentionsbehandlingens längd varierar.
Det framgår också i litteraturen att det, i det enskilda fallet, är svårt att avgöra hur lång tid man bör retinera en korrigerad bettavvikelse och när retentionsapparaturen endast fungerar för att motverka normala förändringar. De flesta förändringar p.g.a. recidiv sker dock under det första året.
Enligt tandvårdslagen, 15 a §, betraktas en behandling som avslutad då ett funktionellt och utseendemässigt godtagbart resultat är uppnått. Utifrån tandvårdslagen är det min uppfattning att då den aktiva ortodontibehandlingen är avslutad, adekvat retentionsapparatur är insatt, denna är kontrollerad att fungera som avsett under ett år och ortodontisten informerat patienten om hur länge retentionsapparaturen bör sitta kvar bör ett godtagbart resultat anses vara uppnått. Därmed är också villkoret för avgiftsfri vård uppnått och eventuella kontroller och reparationer av retentionsapparaturen bör därefter bekostas av patienten.
Borttappad avtagbar retentionsapparatur ersätts av patienten direkt efter insättandet, så även ny retentionstråd om denna lossnat och/eller patienten avlägsnat och kastat den.
Inom övrig hälso- och sjukvård där korrigerande åtgärder har utförts, exempelvis plastikkirurgiska korrigeringar, lämnas sällan garantier för ett livslångt bibehållet resultat av behandlingen. Kroppen och dess funktioner förändras hela tiden. Detta gäller även bettet, käkarna och tänderna.
Bettet fortsätter att förändras under hela livet, både funktionellt och utseendemässigt. I de flesta fall medför inte dessa förändringar att tandreglering blir nödvändig för att uppnå ett funktionellt eller estetiskt godtagbart resultat, som är målet för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, eller ge utseendemässigt godtagbart resultat, som är villkoret för att tandvårdsersättning ska utgå inom tandvårdsförsäkringen.
Förändringar i bettet, som uppkommer efter det att retentionsperioden har avslutats, är sällan av sådan omfattning att det funktionella eller estetiska resultatet inte längre är godtagbart. I de sällsynta fall förändringen blivit så omfattande, att resultatet inte längre upplevs godtagbart får en ny prövning av behandlingsbehovet göras av urvalstandläkaren, som får avgöra om behandlingsbehovet är så stort att en förnyad avgiftsfri tandregleringsbehandling ska erbjudas. Om patienten då har lämnat den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, får prövningen i stället ske inom tandvårdsförsäkringens ram.
Retention
Behandlande ortodontist sätter in lämplig retentionsapparatur. I samband med att retentionsbehandlingen påbörjas informerar ortodontisten vilka recidivrisker som finns. Med utgångspunkt från ursprungsdiagnos och behandlingstyp rekommenderar behandlande ortodontist hur länge retentionsapparaturen bör sitta och hur den bör avvecklas. Ortodontisten kommer också överens med patienten om ortodontisten framgent ska kalla till kontroller eller om patienten hör av sig själv vid behov, exempelvis om någonting går sönder eller ”känns konstigt” i bettet. En kontroll av apparaturen görs dock alltid efter 2–5 månader. Patienten kontaktas ävenså alltid ett år efter att retentionen insatts, och om retentionen fungerat tillfredställande avslutas patienten tidigast vid detta tillfälle. Om tveksamheter vid detta tillfälle föreligger kan patienten kallas för ytterligare kontroll/justering, och därefter avslutas. Eventuella kontroller och reparationer av retentionsapparatur bekostas efter avslut av patienten.
Det är viktigt att patienten redan före ortodontibehandlingens start skriftligen informeras av ortodontisten om förutsättningarna för retentionsbehandlingen, och patientens eget kostnadsansvar.
Med detta förslag är det således behandlande specialist i ortodonti som ansvarar för retentionsbehandlingen efter att den aktiva ortodontibehandlingen avslutats. Tidigast ett år efter avslutad tandregleringsbehandling betalar dock patienten själv för eventuella kontroller och reparationer av retentionsapparaturen.
Källa: Utredning avseende ortodontisk retentionsbehandling 2017-06-14 (Stockholms Läns Landsting)
Vissa korrigeringar har gjorts av Smajla för att öka läsbarheten.